Jaha! Nu är det för sent, för nu är nu och alla tidigare nu, har förvandlats till DÅ! Ett bistert faktum vi får lov att leva med. Allt vi företar oss nu påverkar vår framtid! Och när vi väl kommit "dit", så får vi "skörda vad vi sått", DÅ!
Ett annat fenomen är, att när vi "står i nuet" och tittar antingen framåt eller bakåt, så har vi DÅ åt vilket håll vi än tittar?! Det som har skett hände DÅ och det kan vi inte göra något åt, förrän nu och det vi företar oss nu, kommer vi att se DÅ!
Och inte förrän DÅ, så inser vi att vi skulle ha agerat redan när vi uppmärksammade "problemet", vilket var nu DÅ!
Hur skall vi göra nu DÅ? Mitt förslag är att Ni tar kontakt med mig, nu, eller DÅ Ni upptäcker ett "problem", som behöver lösas.
Nedanstående artikel, tycker jag är ett lysande exempel på att man tyvärr griper efter halmstrån, som man tror skall hålla, men jag är övertygad om att hela projektet kommer att visa att man dessvärre valde fel. Men nog blir det bra att ha, att jämföra med, när man behöver välja nästa gång.
Här är en artikel som faktiskt befäster det resonemang man jag talar om. Låt mig bara ifrågasätta en mening i artikeln, där påstås det att "Det är slöseri att folk i verksamheten har massor med idéer som man inte använder". Då kan man fråga sig varför man väljer att använda LEAN istället för att ta tillvara alla dessa "idéer" som folk har? Men näe... då väljer man att använda en modell, som bevisligen fungerar... i en produktionslina för biltillverkning - i Japan? Frågan är hur alla dessa människor som har de "idéer" man inte använder sig av, mår? Lånar ett citat, från några av alla amerikanska filmer som avspeglar rättegångar - "I'll rest my case".
Två män har sagt mycket kloka ord, så jag känner att jag enbart behöver hålla med. Voltaire: "Vanligt sunt förnuft är inte särskilt vanligt" Einstein: "Definitionen på galenskap måste vara att göra om samma sak gång efter gång och förvänta sig ett annat resultat"
Einstein gav oss även "lösningen" på hur vi bör gå tillväga, då han även sagt: "Det krävs ett nytt sätt att tänka, för att lösa de problem vi skapat med det "gamla sättet" att tänka".
Våra "svenska färger" upprätthålles av Tage Danielssons "odödliga": "Tänk att ha som rättesnöre, att alltid tänka efter före!"
Och mitt tillskott till "världen", får bli: Varför inte gå till botten med problemen, innan de sänker oss?
Hur ser då min roll i "processen" ut? Eftersom jag tack och lov inte sitter på alla lösningar, så kan man säga att jag har en "katalytisk" funktion, då jag startar och underhåller en process, dvs jag samlar ihop informationen och handleder diskussionen. För tro det eller ej, men lösningarna återfinner vi precis i jämnhöjd med "problemen" (Ha! "Råkade" hitta en annan titel som skulle kunna passa - "facilitator". Jomen! Fint ska det va'!)